34+6
Ojoj vad veckorna rusar förbi!
Från v. 20 då RUL gjordes tills nu så har jag knappt ens hunnit tänka på att jag är gravid. Det har varit lite mycket annat som tagit tid och fokus under våren och sommaren.
Hur har det då fungerat med min Crohn och graviditeten?
Jag tog Humirasprutorna tom v. 25 sedan fick jag sluta och hoppas att det bara skulle räcka med Asacolen. Till en början gick det väl bra, men under semestern började det bli sämre. När jag tog prover efter semestern så var CRP´n rätt hög och blodvärdet inte mycket att hurra för, som min läkare uttryckte det. Det blev till att börja med en kortisonkur på 30 mg. När jag kommit ner på 20 blev det till att kliva upp på 30 igen och nu trappar vi ner i sakta mak. Det är inte så optimalt att ligga på så hög dos vid förlossningen. Vår förhoppning är att hamna runt 10mg.
I morgon ska jag ner på 20mg.
Det som varit mest jobbigt de senaste veckorna är ju att ändtarmen är så väldans trång pga all ärrvävnad som finns i området. Då man är gravid saktar ju tamrörelserna av och man blir trögare i magen. För någon som i normala fall inte brukar vara trög så är det ingen hit kan jag säga. Inte heller när man som jag är så trång. Gahh!! Det är jag och porslinsfotöljen;)
För ca 2 veckor sedan gick jag 14-17ggr/dygn på toaletten. Tala om att bli galen för mindre. Hatar verkligen dessa trängningar.
-Hur känns det nu? Klarar du av att ha det såhär? frågar läkaren då vi pratat i telefon. Vad svarar jag på det? Ja, jo det gör jag väl. Har ju inte så mycket att välja på och det är ju inte så väldans länge kvar tills bebisen plockas ut och jag vet ju att det blir lite bättre efter förlossningen. Hade ju lite samma problem under förra graviditeten också.
Nu har trängningarna dock lugnat ner sig betydligt och går mer normala ca 6ggr/dygn. Ja, normalt för min del alltså;)
Planen är att komma igång med Humira behandlingen så snabbt som möjligt efter förlossningen. Förra gången väntade vi i 2 veckor så jag skulle tro att det bli liknande denna gången också. Vi vill ju se att snittet läker enligt plan också innan vi drar igång.
I morgon är det dags att besöka MVC för en liten koll. Ska lämna blodprov för att kolla om järndepåerna har ökat. De var visst inte heller så bra och de är lite oroliga inför snittet ifall jag skulle tappa en massa blod. Nu vet jag ju att själva blodvärdet har gått upp så det borde inte vara nån fara. Jag äter ju Duroferon och B12 och har druckigt massa Blutsaft och äter blodpudding nån ggr/vecka för att försöka få upp järnet. Och enligt Erstas prover så ökar det:)
Nästa vecka är det dags för ett tillväxtultraljud och efteråt blir det inskrivningssamtal på specen:)
Det närmar sig utplock! Den 12/10 kommer lillasyster!
